Passionate Garden – Passionerat om trädgård och så

Tulpankavalkad

31 maj

wilma

Det har tulpanfrossats hejvilt i sociala medier på senaste tiden. Nu har jag inte mängder med tulpaner än – trädgården är ju på tillväxt. Men några klungor har det hunnit bli, häng med på tulpankavalkad;

Couleur Cardinal under bollpilens takkrona

Tulpan 'Couleur Cardinal' , jättedaggkåpa, randgräs

Couleur Cardinal tillsammans med jättedaggkåpa, randgräs och röd sockblomma.

Och ja, Couleur Cardinal igen. Den är stadig och så himla fin i färgerna. Står hur länge som helst.

Och den här skira godbiten minns jag inte namnet på. Någon?

Groenland och Springgreen tillsammans med höstsilverax.

Queen of night och Pink diamond tillsammans med bambu

En energiboost att mötas av dessa tulpaner precis utanför dörren varje morgon.

Fröken Groenland har verkligen många karaktärer. En riktig dramaqueen.

Jag ser fram emot nästa vår då jag fyllt på rabatterna med ännu fler tulpaner. Och fortsätter njuta av nyheterna för i år.

Nu hoppas jag på en betydligt varmare, lugnare och skönare juni. För skön har hon då verkligen inte varit kära maj. Välkommen försommar!

Det gäller att inte titta bort…

9 maj

wilma

…eller blunda för länge, då missar man grejer i naturen och trädgården just nu.
Ett sant i-landsproblem och ett rätt ok bekymmer ändå. Men som det spricker ut, blommar till, grönskar på och jag vet inte vad nu.

Gräsmattan har blivit helt grön på ett par dagar, de första tulpanerna har slagit ut, pionerna har fått knoppar, klematisen börjar skjuta skott och småsmå rullar av funkior börjar kika upp ur jorden.

Får jag bjuda på en tur?

När den spricker… då vill jag inte råka titta bort! (Myrorna gillar att vara i just den här pionen. Vad är bästa receptet för att de ska låta bli?)

Färgerna på den här skönheten alltså! Och särskilt i kvällssolen. Tycker den nästan är snyggast när den dragit ihop sig för kvällen. (Men minns inte vad hon heter.)

Jag gillar starkt hur tulpanerna ter sig mot vår flammiga betongvägg (som är en del av vår entrétrappa.)

Den här godbiten har jag ivarjefall koll på – Spring green. Kommer snart att få sällskap av Groenland när de slår ut.

Ett av de gula undantagen i trädgården. Trädgårdsvivan ’Primula x polyantha’.

Och idag publicerades också trädgårdsreportaget om vår trädgård och vårt poolbygge i Gefle Dagblad, där finns ytterligare växtgodbitar att kolla in.

Trädgårdsumgängen av bästa sort

1 maj

wilma 3

Igår hade vi besök av Gefle Dagblad och reportern Moniqa Swälas som ålade, kröp och hukade sig runt i vår trädgård i jakt på ett vårreportage. Nästa helg kommer resultatet av det idoga krälandet. Lite läskigt och mycket spännande ska det bli att se hur vår trädgård kommer gestaltas. Kul och trevligt hade vi ivarjefall!

Och idag var jag på trädgårdstripp tillsammans med fina Anna-Karin, Erika och Cecilia till Söderfors och Lågbo. Första stoppet var fina handelsträdgården Trädgår’n i Söderfors som öppnade för säsongen idag. Och tyvärr den sista säsongen 🙁

Öppnade gjorde de med dunder och brak! 50% på alla växter gjorde att kön in och framförallt ut ur trädgården ringlade sig timlång. Men trots mängden av folk gick allt relativt lugnt till och jag kom hem med det mesta jag hade på listan. 🙂

36 växter blev resultatet och jag är mer än nöjd. Möjligheten att få alla till halva priset är guld värd för oss som är mitt i uppbyggnaden av flera delar i trädgården.

Hektiskt förmiddag byttes sen mot rofyllt besök hos Fru Åberg (Erika) där vi bjöds på lunch och fick en rundvandring i både trädgården och deras hus från 1911 som de med varsam hand renoverar. Trädgården glömde jag helt bort att ta kort på, men det gör inget då innemiljön talar för sig själv:

Vi oh:ade och ah:ade oss igenom husets alla rum.
Tack för gästfriheten och härligt sällskap, skönt att få nörda ner sig med likasinnade en grå-regnig 1:a majdag!

Pionskog och löklöften

29 apr

wilma 1

Knoppar, blommor och små spirande bladruggar ersätter nu successivt allt det bruna och det är en helt ljuvlig trädgårdstid.

Krokusen har precis blommat över, förra julens utplanterade hyacint lyser upp på framsidan och nu är tulpanernas knoppar sprickfärdiga och lovar mer, mycket mer.

Och pionskogarna…

Hur underbara? Jag varvar störtlängtan efter pionknopparna och när de sen slår ut och njutning över det som är här och nu i trädgården. Jag sluter verkligen aldrig att förundras hur det är möjligt.

Naturen är verkligen den skickligaste designern som finns!

Sand och julrosor

12 apr

wilma 1

Grävandet i vår sandlåda på baksidan fortsätter, men nu börjar det verkligen ta form – i dubbel bemärkelse. Det du ser på bilden nedan är formen som första betongsyllen ska gjutas i. Här kommer det byggas upp en mur som vattnet i poolen ska sluta mot och som långsidan på orangeriet ska vila på.

Där pinnen är nedstucken nere i gropen ska väggen för djupdelen i poolen vara. Mellanrummet mellan den väggen och nästa vägg hör till den s.k. degenereringszonen, dvs där vattnet ska renas genom grus, sand och växter. (Ritningar kommer att komma upp på naturligpool.se där vi fördjupar oss i poolbygget.)

Vår byggherre och övervakare, katten Rally, är naturligtvis med och ser till att allt går rätt till.

När han inte ligger i solen och njuter vill säga. Njutit har också rådjuren gjort, mellan krokusen finns bara stubbar kvar av något jag inte kommer ihåg vad det var. Den spända förväntan över vad som kommer knoppas och blomma mellan bladen får inte något svar, åtminstone inte i år.

Livsnjutaren har inga begränsningar över var man kan tänkas njuta någonstans. Varför inte drivbänken liksom?

Och nu har de där knoppade julrosorna börjat slå ut. Hurra! Jag kan kolla på dem huur många gånger som helst och ooh:a och aah:a utan att få nog.

Tycker det är helt magiskt att något som ser så somrigt ut kan blomma med sådan prakt redan nu.